Grace

Jag lovade ju ett inlägg om ridningen, så får ta och skriva det innan jag somnar. ;) För er som undrar så är klockan 21.15 och jag ligger redan i sängen och är redo att sova, haha! Jag lovar, jag finns fortfarande kvar här inne i den här kroppen, lite bättre på att gå och lägga mig bara!

Så söndagen för en vecka sen så åkte vi till ranchen och red för första gången. Jag red en häst som heter Rocky (tror jag), det var väldigt kul, men väldigt annorlunda. Han är mer utav en western-häst och även fast vi lyckades skramla fram en "vanlig" sadel så var den 100 storlekar för liten och allt var annorlunda. ;) Men det var kul och stackars hästen fick jobba lite hårdare än vad han egentligen ville, haha.

Så igår åkte vi dit igen, Angela, som ridläraren heter, ville testa att sätta mig på ett sto vid namn Grace. Hennes ägare bor i Californien och hästen är väldigt orutinerad och behöver skolas i dressyr, som hon har förutsättningar för att bli duktig i. Jag råkar vara den enda som rider dressyr där, haha, så jag ska förmodligen rida henne de dagar vi åker dit! Hon är en Morganhäst och otroligt vacker, i alla fall om hon blir av med lite av allt som samlats runt hennes mage. ;) Vi red lektion i 1,5 timme och det var kul! Hon har dressyren i sig, men varken muskler eller rutinen för att veta vad det är jag vill att hon ska göra. Vi hade några bra stunder och jag ser fram emot att se hur hon är nästa gång vi åker och rider!

Haha, när det var dags att galoppera fick jag jobba riktigt hårt. Jag har nog aldrig suttit på en häst som kan trava så förbannat fort i ett relativt litet ridhus! Det tog mig säkert 10 försök, massor av skratt och riktigt starka ben och armar för att få henne att gå med på att fatta galopp... :) Hon tyckte det var så jobbigt och var så förbannad på mig att jag kände det i varenda muskel i hennes kropp, men jag vann och hon bråkar nog inte med mig i första taget igen. ;) Det ska bli superkul att fortsätta rida henne och förhoppningsvis kommer hon att utvecklas även fast jag inte har tiden att rida så himla ofta.

Med döda ben och händer (glömde mina vantar såklart) så red jag och Maddie ut en stund på ridvägarna runt ranchen, det är så otroligt vackert att jag inte ens kan beskriva det! Nästa gång jag rider så ska jag ta med telefonen så jag kan ta bilder på Grace och ridvägarna om vi rider ut.

Du är fortfarande bäst av alla mitt hjärta! <3



många kramar <3

2013-09-19 // 09:00:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback