Preview
Tog några bilder på min prinsessa, fler kommer sen ♥
På djupt vatten
Jag har kännt att mina tankar har varit väldigt djupa de senaste dagarna. Men det kan ha att göra med att 2013 inte direkt har haft den bästa början någonsin, om man säger så. Men nu är inte det här någon deppblogg, mer ett ställe för att uttrycka tankar som man ändå vill att någon ska läsa. Visst att man kan släppa ut känslor genom att bara skriva i en bok, men då delar man dem inte med någon. Det är nog bara för sig själv som man kan avslöja sina djupaste funderingar. Men om man bara går på ytan av det som finns så kan det ibland vara skönt att någon sitter därute. Någon annanstans, i något annat hus och läser vad man skriver. Så känner i alla fall jag. Det är skönt att veta att någon är med på resan där man försöker finna sig själv...
Det man har men inte ser
Den där känslan då man bara vill drömma sig bort och leva i en annan värld. När man anser att vad man än gör så är ens eget liv inte tillräckligt bra för att "duga". Missförstå mig inte, jag älskar min familj, ponnyn och alla andra i min familj och av mina djur. Men när man läser andra bloggar, ser på filmer och ser allt annat i sin omgivning så känns allt så otillräckligt, allt det man faktiskt har.
Det finns många som har det mycket sämre än jag, men det är inte direkt det man själv tänker på. Man, speciellt jag, måste lära mig att uppskatta det jag faktiskt har och göra det bästa av mitt liv utifrån de förutsättningar som finns där. Just nu är jag inne i någon sorts period då jag känner att inget duger, speciellt inte jag själv. Ibland måste man få ha en sådan period, för att sen kunna rycka upp sig. Men just nu känner jag att ljuset inte riktigt finns där. Det känns inte som att jag vet åt vilket håll jag ska simma för att nå ytan igen och se de ljusa stunderna.
Jag minns förut, även under den period som jag hade det som tuffast i min klass, när jag gick i typ 6-7:an. Visst att livet sög många gånger, men när jag väl var glad kunde jag skratta i en oändlighet, tills tårarna kom och magen började värka. Jag saknar den person jag var då. Jag vet inte vart hon finns. Jag saknar den känslan, den måste ha sjunkit till botten någon av de många gånger jag har tryckts dit av människor. Jag söker den, men har verkligen ingen aning om vart jag ska hitta den i det här mörkret.
Nu kom jag in på saker som jag egentligen inte menade att diskutera. Det jag egentligen, kort och gott, vill säga är att vi ska uppskatta det vi faktiskt har. För även om det finns de som har det bättre än oss, vars liv vi drömmer om att få leva, så finns det även de som inte har något av det vi själva uppskattar i livet. Lev livet och uppskatta de små ljuspunkter som finns där.
Hjärtat mitt ♥
Chocolate ♥
My life, haha... ♥
Liten blir stor
När man var liten var allt så enkelt. Jag kommer ihåg när jag gick på Kyrkskolan, lågstadiet och mellanstadiet. Det enda man egentligen behövde tänka på var sig själv, allt annat löste sig. Om jag skötte mig och var glad så var alla pusselbitarna på plats. Ju mer man växer desto jobbigare blir livet. Det är inte bara så att man ställs inför nya saker, utan man behöver inte längre bara ta hand om sig själv. Nej, nu måste man ta hand om alla andra också.
Ansvar är väl bra, det kan jag inte säga emot. Men när det kommer till ansvar som man inte borde behöva ta, men som man får på sig bara för att vissa inte vet hur man tar sitt egna ansvar. Det tål jag inte. Varför ska jag till exempel få ta dubbelt så mycket ansvar som jag borde, bara för att någon annan inte kan sköta sitt.
Tänk på, att visst är det skönt att bli av med en arbetsuppgift, men samtidigt är det då någon som inte får sin vila. Som får ta det ansvar som egentligen är ditt. Luddiga tankar som inte leder mig någonvart...
we♥it
we♥it
Några favoriter från we♥it...
As you probably guessed...
Madeleine Thomson heter jag, som de flesta säkert kan gissa bara genom att titta på namnet på min blogg. 17 år, går andra året på gymnasiet, jag läser naturlinjen. Rider en massa, har två marsvin, en hund och en katt. Räknas min lillebror som ett djur? Det tåls att klura på. Jaja, det var väl lite kort om mitt liv. Bild på mig själv bjuder jag också på, måste vara på riktigt bra humör idag!
